Härnevi kyrka
Namnet Härnevi skrevs år 1257 som Hernawij, Härn är ett namn på gudinnan Fröja, efterledet vi betyder ”helgedom”. Så lär Härnevi betyda ”Fröjas helgedom”.
Under sommaren finns möjlighet att ta en fikapaus med hembakat. Serveringen drivs av ungdomar från trakten, de är även kunniga guidar i kyrkan.
Vid kyrkan finns en klockstapel som är från 1600 -talet, i stapeln finns en storklocka och en lillklocka. Läs mera under klockstapeln.
Härnevi ligger ca 8 km norr om Enköping. Kyrkan byggdes under 1400-talet och ersatte då förmodligen en äldre (trä) kyrkobyggnad. Nya kyrkan byggdes i gråsten och tegel, rappades med puts som är vitmålad. Öst, väst och vapanhusets gavlar är prydda med blinderingar (murnischer). Kyrkan utformades som en salskyrka, dvs. utan ett markerat kor, det är ett rektangulärt kyrkorum med sakristia i norr och vapenhus i söder. Kyrkan försågs med två stjärnvalv, sakristian har ett tunnvalv och vapenhuset ett kryssvalv. Såväl valv som väggar fick kalkmålningar kring 1480 av Albertus Pictor som vid det laget var väl etablerad som kyrkomålare i Mälarlandskapen. Den höga kvaliteten på målningarna i Härnevi kyrka, visar på att Albertus troligen själv deltagit i målararbetet tillsammans med sina gesäller. Kyrkan är liten men ganska bred, valvens utformning i ett komplicerat stjärnmönster ger möjlighet att placera ett stort antal bilder. Målningarna har aldrig varit överkalkade och framträder därför med utmärkt färgprakt. En berömd målning är grisen/galten som spelar orgel.
Den nya dopfunten skänktes av logen Härnevi Hopps syförening. Mässingskronorna är från 1700-talet. Kyrkan har även ljusstakar från 16 -1700-talet. En brudkrona som skänktes 1932 av Diakonisyföreningen
Soldaterna hade egen bänkrad nr. 10 i kyrkan och deras hustrur hade på kvinnosidan bänk nr.11
Den norra väggen ägnas helt åt Jesu sista dagar. Det börjar med Intåget i Jerusalem på västväggens norra sida och slutar med att Kristus uppenbarar sig för kvinnorna vid graven, men blir tagen för att vara örtagårdsmästaren. Detta anknyter till de gotländska passionsmålningarna. Tabell över målningarna nedan.
Äldsta inventarium är en dopfunt från 1200-talets mitt.
Predikstolen är från 1755. Antal platser: 50-80
Historiska uppgifter: Dominerande stilepok exteriört och interiört är från Medeltiden
Uppförande av kyrkan inkl. sakristian 1250 – 1499. Långhus, kor och vapenhus 1450 – 1499.
Prostvisitation 1748, blev starten till många förändringar i kyrkan.
En visitation av Prosten Norrström gjordes i Härnevi Kyrka 1748, anledningen var en planerad kommande kyrkrenovering. Senaste restaureringen var omkring sekelskiftet.
Tydligen var Prosten Norrström en man som ville förändra, allt gammalt skulle bort och in med modernt nytt, därför kom en hel del av den gamla stilen och idealen bort. Prosten Norrström föreslog att Mariaaltaret, dopfuntskranket och skranket mellan kor och långhus skulle avlägsnas. Han ansåg likaså predikstol och timglas gammalmodigt. Predikstolen fick därvid sin plats ovanför altaret.Det blev tydligen en ganska dyr reparation. Bildhuggeriarbeten, förgyllning och målning gick på 1750 daler kopparmynt och diversekontot till 600 daler.
Kyrkorenovering 1756. Efter många om och men kom en restaurering till stånd år 1756. Ett Maria-altare togs nu bort.
Renoveringar utförda 1769, 1774 fick kyrkan slutna bänkar
Renovering av exteriör 1958, utvändig om-putsning – målning. Klockstapeln rustades upp samtidigt.
Renovering av interiör 1956 – 57
Fokus har under det senaste året legat på Härnevi socken och kyrka. Hela kyrkbyn har varit i adlig ägo. Byn är källmässigt märklig. Ingen annan by har så många kartor från 1600- och 1700-talen bevarade. Flera av dessa gör det möjligt att närmare klargöra strukturen inom den medeltida byn. Den äldsta kyrkan var knuten till en högmedeltida stormannagård med en präst inordnad i stormannens hushåll. Gården med dess tillägor var belägen på en höjdsträckning i det omgivande jordbrukslandskapet. Runt stormannagården och kyrkan organiserades sedan socknen. Prästgård och Klockargård urskildes först mot slutet av 1200-talet, då den nuvarande sakristian troligen byggdes till en träkyrka. Kyrkan i övrigt torde vara från 1400-talets mitt.
|
Förteckning och foton över målningarna i kyrkan, är gjorda av Lars-Olof Albertson. Tyvärr har bildvisningen fungerat dåligt sista tiden. Låter ändå informationen finnas kvar då det går att läsa om de olika väggmålningarnas betydelse. |
Östra valvet, östra väggen
Smärtomannen Joakim och Anna
|
Östra valvet, södra väggen
Jesus uppväcker en död Kristoffer Erasmus martyrium
|
|
Östra valvet, norra väggen
Moses upphöjer ormen Korsfästelsen Abrahams offer Kristus begråtes Kristus i dödsriket Uppståndelsen Kristus som örtagårdsmästare
|
Östra valvet, östra valvkappan
Nådastolen Jesu födelse Moses och den brinnande busken
|
Östra valvet, södra valvkappan
Delila klipper Simsons hår De tre vise männen Jesus frambärs i tempet Matteus och Johannes
|
Östra valvet, västra valvkappan
Simson bländas Barnamordet i Betlehem Flykten till Egypten Orgeslpelande gris Bock med säckpipa
|
Östra valvet, norra valvkappan
Simson och lejonet Gideon med fällen Bebådelsen Maria och Elisabeth Lukas och Markus
|
|
Västra valvet, södra väggen
Jesse rot Laurentius martyrdöd Petri korsfästelse Tiotusen martyrer
|
Västra valvet, västra väggen
Yttersta domen Intåget i Jerusalem
|
Västra valvet, norra väggen
Jesus inför Pilatus Jesus bär korset
|
Västra valvet,östra valvkappan
Marie kröning Kain och Abel
|
Västra valvet, södra valvkappan
Den första pingstdagen
|
Västra valvet, västra valvkappan
Ärkeängeln Mikael väger själar Salomos dom
|
Västra valvet, norra valvkappan
Israels barn plockar manna Moses slår vatten ur klippan
|
|
Veronikas svettduk Den frommes och den ogudaktiges bön S:t Göran och draken S:t Martin o tiggaren Mannen i trädet
|
|
|