Härnevi kvarn

Härnevi kvarnHärnevi kvarn, ett teknikhistoriskt byggnadsminne

Den mycket sevärda kvarnen har ägs av Lennart Anderssons familj i många år, Lennart har lagt ner mycket arbete på att vårda kvarnen och bevara alla redskap. Kvarnen är fortfarande fullt driftsduglig, även om den inte längre drivs med vattenkraft. För socknens utveckling har den intensiva kvarndriften i Örsundaån haft stor betydelse. Redan år 1481 omtalas en kvarn i Härnevi. Under 1600-talets slut fanns det sju kvarnar i socknen, varav fyra låg i Stora Härnevi. Antalet kvarnar utökades något under 1700-talet, medan 1800-talet medförde sammanslagningar och de första nedläggningarna.

Träkugg för tystare gång  Från början drevs kvarnen med sex överfallshjul, som matades med vatten ovanifrån. Då utnyttjas vattnets energi bättre än i underfallshjulet, där vattnet leds in och driver hjulet undertill. Varje vattenhjuls axel driver via ett   vinkeldrev ”ett par” kvarnstenar, dvs. en undre liggare och en övre löpare. Vinkeldreven består av ett vågrätt gjutjärnsdrev på ena axeln och ett lodträtt motdrev av oxelträ på den andra för att få tyst kugg-gång.

Ny kvarnbyggnad Härnevi kvarn stod färdig att tas i bruk 1864. Den ersatte då fem mindre kvarnar vid   närbelägna fall. Rester efter dessa finns bevarade idag. Även två mjölnarbostäder kvarstår, det äldre bostadshuset är ett av dessa. Kvarnens byggherre var konstmästaren vid Sala silvergruva G W Schröder. Kvarnbyggnaden fick en arkitektoriskt medveten utformning med släta, vitputsade fasader och dekorativt listverk, pilastrar och omfattningar i tegel. Exteriören är i stort sett oförändrad sedan tillkomsttiden. Ett ångmaskinhus har tillbyggts vid den södra fasaden och ett turbinhus mot ån. Driften lades ned år 1988, men produktionsutrustningen kvarstår intakt idag. Utrustningen har en   varierande ålder från början av 1920-talet fram till 1967. Nedströms kvarnen finns en 70 meter lång uthuslänga med kvarnstall, där   böndernas hästar fick vila i väntan på återfärden med mälden samt svinhus och ladugård. Bottenvåningen har stomme av tegel, i vissa delar putsad, medan övervåningen har en regelstomme som panelats. Mitt emot kvarnen på norra   stranden ligger en såg med tillhörande brädhus, vilka uppfördes 1932 med   regelstommar som panelats och rödmålats.

På 1930-talet försågs Härnevi kvarn dessutom med sågverk, som också drevs av ett   vattenhjul via remmar och remskivor. – Hela anläggningen var i gång så sent som 1988, säger Lennart Andersson

Flera   Bostadshus I anslutning ligger även två bostadshus med ekonomibyggnader. Det äldre bostadshuset, uppfört i slutet av 1700-talet, var mjölnarbostad till en av de äldre kvarnarna. Det är timrat i 1 ½-våning och försett med en vitmålad panel. Det nyare bostadshuset är uppfört 1922 och även interiört mycket välbevarat från byggnadstiden. Ekonomibyggnaderna, vedbod, hönshus och dass är uppförda under första delen av 1900-talet med regelstommar som panelats och rödmålats. Strax söder om kvarnen ligger en välbevarad timrad magasinsbyggnad, enligt traditionen uppfört som sockenmagasin på 1700-talet och flyttat från kyrkan under senare delen av 1860-talet.
Härnevi kvarn är en i det närmaste komplett bevarad miljö med industri- och bostadsbebyggelse och tillhörande trädgård. Anläggningen i sin helhet förmedlar tidigare levnadsvillkor på ett mycket tydligt och pedagogiskt sätt. Det är ett verkligt teknikmuseum med nästan ”allt” i sin rätta kulturmiljö. Kvarnen förklarades för byggnadsminne den 7 december 2001. Men finns det också övernaturliga väsen runt den gamla kvarnen? – Ågubbar – här? Njä – det tror vi inte längre på, säger Lennart Andersson.
Källa   Länsstyrelsen Uppsala, Jordbruksverket.

Senaste inläggen