Danskebo


Danskebo
Omtalades först vid fogde -räkenskaperna i början av 1500-talet, endelsen bo eller boda i namnet anger tidigare fäbod bebyggelse. Fäbodarna övergick sedan i torp och beskattades.
1561 var Jörgen Nilsson ½ skattebonde.
1600 Per Eriksson ½ skattebonde.
1653 upptas Erik Andersson i jordeboken som ägare av ½ skattehemman i Danskebo.
1793 brukades gårdarna av Per Jansson och Anders Isaksson, mjölnare Berg bodde vid ån.
1794 Vid storskiftet blev fördelningen 2 gårdar en qvarngård
Vid laga skifte 1845-48 fanns tre gårdar och en qvarngård.

Danskebo kvarn.
I kvarnkommissionens handlingar från 1685 redovisas kvarnen i Danskebo som en kvarn med allenast ett par stenar, ringa fall och gammal kvarnbyggnad. Mjölnaren hette Matts Persson och var född på skattegården intill. Mjölnarna hade den tredje kyrkbänken framifrån koret räknat. Pga. vattnets obetydliga fallhöjd i Örsundaån fram till kvarnen, gav det orts-befolkningen uppströms många bekymmer och kostnader. Redan 1709 klagade man på att vattnet inte rann tillräckligt fort förbi Danskebo kvarn och vadstället, utan det blev översvämningar uppströms, på åkermarken och även vägen som går över Marstallarna låg tidvis under vatten. Efter åtskilliga utlåtande ingavs ”enskylta besvär” till riksdagen 1723. Kvarnen omnämns som skattekvarn.1731. Först 1740 gjordes en besiktning av ån från Syndafalls bron vid Gestre till Danskebo. Synemännen föreslog att ån skulle rensas upp,så gjordes också men det var ett återkommande problem, så på 1850- och 1880- talet gjordes det igen. Nästa gång ån rensades blev 1925 då med ett modernt mudderverk. 1812 ägde mjölnaren Johan Berg kvarnen. 1852 inlöstes Danskebo kvarn och jord av åsänkningsföretaget. 1855 köpte Schröder de två malstenarna och tog dem till Härnevi kvarn.

.              

Vadstället  finns markerat på kartor sedan 1700-talet, en förbindelse mellan två socknar. Det var så grunt att man kunde köra över ån med häst och vagn.

Det gick även en spång över ån. Enligt 1849 års vägdelningsprotokoll står det att Rönna, Danskebo och nr. 7+8 i St.Härnevi skulle stå för underhållet av spången. 1893 tog Torstuna Härads vägkassa över ansvaret, med ett årligt belopp av 2 kr. och stockar till brokistor fick tas på Torstuna Härads allmänningsskog. 1913 blev det en ny vägdelning.

1925-28 Togs spången och stenkistan bort i samband med muddringen, de sprängde bort bergsmassor för att få djupare fåra, då försvann också vadstället. Muddringen utfördes av Muddermästare/ byggmästare Forslund och hans medhjälpare Hugo och Henning. Efter flera möten togs beslut att byamännen på båda sidorna av ån gemensamt skulle bygga en egen bro över ån. Den byggdes på samma ställe som vadstället varit. Brofästena gjordes av Filip Hammarström i Kylsta 1928 och 4 järnbalkar beställdes genom Albert Janssons eftr. i Enköping. Leveransen kom från Tyskland med båt till Stockholm, därefter på lastbil till platsen och lades på brofästena på vinter då isen bar på ån. Räcket tillverkades av bröderna Bodin i Äs. Bron kostade 1411,25 kr. Det utfördes 250 man-dagsverken och 150 hästdagsverken. Midsommarafton 1929, var det stor invigningsfest. Åren gick och 1985 byggdes bron om till gångbro. Ny landsvägsbro över ån byggdes 1958 till en kostnad av 100 000 skr. Samtidigt byggdes en ny bro i Vånsjöbro, där måste pålningsarbete utföras, så den blev betydligt dyrare.

 

Gustav Valentin Johansson i Danskebo. Var en man som hade många järn i elden. Trädgårdsföreningen var en del av hans arbete, på ett möte 1925 fastställdes grunderna för stadgarna till trädgårdsförening inom Västmanlands läns hushållningssällskap, att det även skulle gälla  för Härnevi trädgårdsförening.

Gustav själv odlade bl.a. sommarblommor till försäljning. År 1929 bestod styrelsen av ordf.Ernst Johansson Lilla Härnevi,Gottfrid Johansson Rotbrunna, Gustav Johansson i Danskebo, Martin Elke och Hilde Johansson Rönna som även var kassör. Suppleanter Karl Larsson och Einar Andersson. Enligt årsmötes anteckningarna, beslutades att inträdes avgiften till föreningen skulle vara 50 öre och årsavgiften 1 krona, vidare att utförda arbetsuppgifter av medlemmarna i föreningen skulle beläggas med en avgift tex. trädbeskärning kostade 50 öre/ timme och om de utförde andra trädgårdssysslor var kostnaden 60 öre/timme. Om någon som inte tillhörde föreningen ville ha arbete utfört var kostnaden en krona/timme varav 40 öre tillföll trädgårdsföreningen.En studieresa till Stockholm anordnades 1935 och samma år en kurs i hur man sorterar och paketerar frukt. År 1936 gick studieresan till Julitta, samma år gjordes en framställan om att föreningen skulle bidra med 5% vid inköp av fruktträd och bärbuskar. Inköp av special verktyg för att kunna utföra arbeten inköptes under kommande år. Anteckningarna går fram till 1953.
Gustav startade 1936 Härnevi äggförening som var ansluten till äggcentralen i Västerås. Vid starten var det 985 hönor som fördelades på många gårdar i Härnevi, det var två uppsamlingsställen för vidare transport till Västerås. Noteringar om verksamheten finns till november 1946. Försäljning av kycklingar ingick också i verksamheten. Att renovera möbler, tapetsera och laga klockor var andra arbeten som Gustav sysselsatte sig med.

 
Går man från Danskebo sidan över nuvarande gångbro kommer man till Jädra en ”glömd konungaby” som hör till Torstuna socken.
Källa. Vestmanlands länstidnings Jul läsning från 1926
Upplands museets digitala bildarkiv.
Privata foton och berättelser av ortsbefolkningen.

 

Senaste inläggen